I huvudet på en ung man

Klockan 08.50 i morse föddes lilla Ebba :-)

Äntligen var det så dags för lillsis med sambo att bli föräldrar.. länge sen jag fått så nervösa sms av henne som igår kväll när sömnen verkade som bortblåst (planerat kejsarsnitt) och dagen idag, fram tills att nyheten kom, har varit smått orolig/nervös för min del oxå kan man ju lugnt säga :|

Men nu är hon här.. första lilla flickebarnet efter storasysters två pojkar :-)

In och gratulera dem här vetja!

Visst är det väl så att en del av de personer man lägger till som vänner på Facebook, de lägger man mest till för att man är nyfiken på dem.. på samma sätt blir man säkerligen tillagd på andras vännerlistor i precis samma syfte.. nyfikenhet.. att ”snoka”..
Av precis samma anledning väljer man ju oxå bort vissa vänförfrågningar helt.. andra väljer man bort av helt andra anledningar, men visst kan man väl vara vänner IRL utan att vara det på Facebook..

Häromkvällen satte jag mig iaf och sorterade min vännerlista.. tog bort personer jag inte bytt ett enda ord med sen vi blev vänner där.. personer som jag inte pratat med på hundra år och inte heller har för avsikt att prata med.. personer jag kände för länge sen men som förbytts till just gamla bekanta.. personer jag egentligen inte alls kallar mina vänner..

Igår fick jag ett mail från en av dem som togs bort..
”- Jaha, så nu passar det inte att vara vän med mig längre?!..”

Jag är ledsen (nej, det är jag egentligen inte) men vi har inget gemensamt.. vi kanske gick i skola ihop för 15 år sen.. vi kanske jobbade ihop för 5 år sen.. vi kanske träffades på krogen för ett år sen.. vi har inte bytt ett ord på Facebook eller annat sätt på de åren som gått och nej, jag känner inte att jag vill dela mitt liv med dig längre.. lika lite som jag egentligen bryr mig om vad som händer i ditt liv..

Kallt?! Ja.. lite..
Men bara för man inte är vänner på Facebook så betyder det inte att man inte kan vara vänner IRL.. eller?!
Bara för att man inte.. om man inte.. äsch, jag fastnar..
Ni förstår hur jag menar va?!

Ibland känns det som igår..
Ibland känns det som en evighet..

Häromdan kom jag på mig själv med att be om ursäkt för att jag pratade så mkt och ofta om dig, men i samma stund bestämde jag mig själv för att aldrig ngnsin mer be om ursäkt för det.. Du är min pappa, oavsett var du än är, oavsett hur länge du varit borta och oavsett hur länge det än dröjer tills jag får se dig igen.

Natten den 10 November 2007.. nära nog 28 månader sen.. ganska exakt 848 dagar sedan.. den natten blev frasen ”aldrig mer” fruktansvärt sann.. frasen ”aldrig mer” fick en helt ny innebörd och ju längre tiden går desto mer tydligt blir det att jag aldrig mer kommer se ditt kroppsliga jag.. att jag aldrig mer kommer prata med DIG så som du en gång var.. aldrig mer.. Jag saknar dig pappa! :,(

Än är inte veckan slut, men det där är väl ungefär vad jag kommer sluta på (om det nu inte blir mer övertid i helgen förstås..). Utöver de där timmarna har jag lagt ett par timmar på att jobba hemifrån och som tur är (har väl egentligen inget annat val) så har jag fått be kunder till den egna firman att vänta med sina jobb.. Hade lixom blivit liiite för mkt annars känner jag :-P

Foto: Sports Editing Sweden

Vila och ta det lugnt är ord jag hört från min omgivning på sistone.. vad betyder det?!
Hur gör man? Kan man göra det på jobbet? Blir man en bättre människa av det? Får man betalt för det?

Nå ja.. nu är det fredag kväll iaf.. jag är nyss hemkommen från jobb (vad hände med sluta klockan 14?!) och ska smita in i duschen och sen blir det en helkväll med Henne, kinamat och ganska troligt en film.. Känns tryggt! :-)

Jag tycker om dig väldigt mycket.. du vet det va?! ;-)